Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka uppfattningar som förskolans pedagoger har kring utomhusmiljöns pÄverkan pÄ barns samspel. Pedagogernas uppfattningar bidrar i studien till att synliggöra de tankar som finns ute i verksamheten kring att arbeta med utomhuspedagogik och dÄ med sÀrskilt fokus pÄ barnens sociala samspel. Den empiriska undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer som har till uppgift att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv studera variationer i uppfattningar. Respondenterna Àr verksamma i förskolan, pÄ tre olika avdelningar inom samma verksamhet, med ett gemensamt tema i form av ?naturen?.

Denna studie handlar om pedagogers uppfattningar om barns lek och lÀrande. I litteraturen har vi funnit att de flesta lekforskare Àr eniga om att lek Àr viktig för barns utveckling och lÀrande. Syftet med studien var att beskriva om, och i sÄ fall hur, pedagoger sÀger sig anvÀnda lek för barns lÀrande. Studien har utförts i en förskola dÀr vi har intervjuat fem pedagoger, fyra lÀrare i förskolan (förskollÀrare) och en barnskötare. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig och att de anvÀnder sig av olika lekformer för att stimulera barns lÀrande.

Syftet med studien har varit att utveckla förstÄelse för barns förutsÀttningar attskapa och upprÀtthÄlla kamratrelationer i institutionella miljöer genom attundersöka pedagogers uppfattningar om fenomenet barns relationsarbete.Studien har en fenomenografisk ansats och det har genomförts kvalitativaintervjuer med Ätta pedagoger som arbetar pÄ fem förskolor med fyra olikapedagogiska inriktningar. Resultatet i studien synliggör nÄgra tÀnkbaravariationer av uppfattningar som pedagoger kan ha om fenomenet barnsrelationsarbete. Med utgÄngspunkt i studiens frÄgestÀllningar formuleradeskategorier utifrÄn informanternas utsagor. Kategorierna som beskriverpedagogers uppfattningar om barns förutsÀttningar för relationsarbete Àrföljande; Förskolan som institution ger unika förutsÀttningar, Den fysiska miljön ochtillgÄng till material - centrala utgÄngspunkter, Individens unika förutsÀttningar,Gruppklimatet som grogrund samt SamhÀllets normer som begrÀnsning.Kategorierna som beskriver pedagogers uppfattningar om sin egen roll i barnsrelationsarbete Àr följande; Observatör och analytiker, Medlare och förebild,Organisatör och kontaktförmedlare samt Terapeut och frigörare. Uppfattningarnaindikerar att barn kan fÄ ett relativt gott stöd i sitt skapande ochupprÀtthÄllande av relationer i förskolan.

VÀxlingen mellan dag och natt Àr nÄgot vi upplever stÀndigt. För att ta reda pÄ vilka uppfattningar barn i förskoleklass hade om dag och natt och om dessa uppfattningar förÀndras nÄgot av att arbeta med begreppen har enskilda intervjuer genomförts i tvÄ omgÄngar. En första intervju för att ta reda pÄ barnens initiala uppfattningar och sedan en andra intervju efter arbete med begreppen dag och natt. Resultatet visar att vid intervjutillfÀlle 1 hade inget barn en vetenskaplig förklaringsmodell till varför vi har dag och natt utan de hade mer upplevelsebaserade förklaringsmodeller. Efter att ha arbetat med begreppen Àndrade Ätta av tio sina uppfattningar till en vetenskaplig förklaringsmodell.

LinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskapArbetets art:  Examensarbete, 15 hp LÀrarprogrammet Titel: ?De tar kort pÄ mig nÀr jag var utklÀdd ? men jag vet inte varförEn intervjustudie om barns uppfattningar om dokumentation. Engelsk titel: ?They were taking photos of me when I was rigged out ? however I donŽt know the reason?ChildrenŽs opinion about documentation ? an interview study.Författare: Inger Palm       Handledare: Nina Modell Syftet med denna studie Àr att ge en fördjupad förstÄelse av de uppfattningar barn har av det dokumentationsarbete som förekommer pÄ deras förskolor. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer och materialet bestod av 21 stycken intervjuer med barn frÄn tvÄ olika förskolor pÄ skilda orter. Studien har utgÄtt frÄn den sociokulturella teorin, Vygotskijs tankar om det situerade lÀrandet, dokumentationssyften, barnsyn samt makt. Resultatet av studien visade att övervÀgande andelen barn hade positiva uppfattningar om dokumentation.

Syftet med detta examensarbete var att belysa genusperspektivet i ett antal bilderböcker för förskolebarn samt att ge en bild av nÄgra barns uppfattningar om flickor och pojkar. De teoretiska utgÄngspunkterna fokuserades pÄ barns genusskapande utifrÄn de stora utvecklingspsykologiska teorierna men en beskrivning av kamraters samt barnböckers pÄverkan pÄ barns genusskapande gavs ocksÄ. Forskningsmetoden som anvÀndes var kvalitativ, bl.a. beroende pÄ att endast en förskoleavdelning medverkade i studien. I undersökningen analyserades Ätta barnböcker dÀr det visade sig att böckerna ofta gav en stereotyp bild av könen men ocksÄ att det förekom flera exempel dÄ könsstereotyperna bröts.

Abstract Syftet med denna studie var att ge röst Ät de medverkande barnens tankar, genom att synliggöra deras perspektiv pÄ och uppfattningar av fenomenet visuellt berÀttande och höglÀsning i förskolan. Studien Àr gjord ur barns perspektiv och inspirerad av en fenomenografisk ansats, vilket innebar att det var centralt för oss att söka efter barnens uppfattningar. Vi anser att det finns en kunskapslucka dÄ tidigare forskning kring visuellt berÀttande och höglÀsning ur barns perspektiv Àr bristfÀllig, eftersom den forskningen mestadels Àr utförd ur vuxenperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar var: Vilka uppfattningar har barnen av stunden och av karaktÀrerna i berÀttelserna? Vad uppfattar barnen att de kan lÀra sig av visuellt berÀttande och höglÀsning? Hur uppfattar barnen sitt inflytande över det som berÀttas och lÀses för dem? För att uppnÄ syftet och besvara vÄra frÄgestÀllningar intervjuade vi barnen och anvÀnde Àven metoden fotoelicitering, vilken innebar att barnens berÀttande lockades fram med hjÀlp av deras egentagna fotografier.

Syftet med studien Àr att synliggöra barns uppfattningar av förskolegÄrden med utgÄngspunkt i forskningsfrÄgorna: Finns det omrÄden pÄ förskolegÄrden som barnen anser vara mer eller mindre attraktiva att vara pÄ? Samt Om sÄ Àr fallet, vad kan detta bero pÄ? En kvalitativ intervjustudie genomfördes i form av samtalspromenader pÄ en förskola dÀr barn i fyra till fem Ärs Älder intervjuades i par. Materialet har efter intervjuerna sammanstÀllts utifrÄn de olika uppfattningarna barnen framförde. Vi har i arbetet valt att utgÄ ifrÄn begreppen barnperspektiv och barns perspektiv som en teoretisk utgÄngspunkt och anvÀnda en fenomenografisk inspirerad forskningsansats vid analysen av studiens resultat, dÄ fokus har varit variationen av barns uppfattningar. Resultatet visade en stor variation i barnens uppfattningar av förskolegÄrden vilket sammanstÀlldes med hjÀlp av att kategorisera barnens uppfattningar i tre rubriker; Attraktiva omrÄden pÄ förskolegÄrden, Mindre attraktiva omrÄden pÄ förskolegÄrden samt Avskilda platser pÄ förskolegÄrden.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhÀlle vÀxer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa barnintervjuer och vÄrdnadshavarnas godkÀnnande har getts, vilket Àr av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i tvÄ olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr begrepp sÄsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus.

Denna studie visar vad 4-5-Äringar har för uppfattningar om stjÀrnorna och solen, vad de tror att stjÀrnorna och solen Àr för nÄgot och vad de har för tankar om fenomen kring dem. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer i samband med att barnen mÄlar. Metoden har gjort det möjligt för barnen att uttrycka sina egna tankar. Resultatet visar att det finns mÄnga uppfattningar inom omrÄdet hos barn 4-5 Är. En del uppfattningar Àr realistiska, en del fiktiva.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av barnlitteraturens betydelse för barns sprÄkutveckling. I studien undersöks ocksÄ hur arbetet kring barnlitteratur kan se ut pÄ olika förskolor.För att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar och arbetet kring barnlitteratur har en kvalitativ undersökning utförts i form av intervjuer. Undersökningen har utförts pÄ fyra förskolor med totalt sju pedagoger.UtifrÄn pedagogernas svar har det framkommit att barnlitteratur Àr ett bra tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera barns sprÄkutveckling. NÄgot som skiljer pedagogerna Ät Àr att de har olika syften med varför de arbetar med höglÀsning.Slutligen kan det faststÀllas att barnlitteratur har positiv effekt pÄ barns sprÄkutveckling. Hurpedagogerna arbetar med böcker Àr olika men de har alla gemensamt att de utför samtal kring boken tillsammans med barnen..

Syftet med detta examensarbete var att studera nÄgra förskollÀrares uppfattningar kring begreppet utvecklingssamtal med fokus pÄ barns inflytande. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer dÀr fyra verksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor deltagit. HÀr beskrivs barns inflytande i planering och genomförande av utvecklingssamtal samt hur barnens inflytande kan visa sig i det fortsatta arbetet i verksamheten. Resultatet visade att förskollÀrarna hade varierande kunskaper inom omrÄdet och att ett medvetet förhÄllningssÀtt ökar barns möjlighet till inflytande..

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar av utsatta barns behov i förskolan hos förskollÀrare. Studien utgick frÄn följande tre frÄgestÀllningar; Vilka uppfattningar förekommer hos förskollÀrare av utsatta barns behov i förskolan? Hur uppfattar förskollÀrare sina möjligheter att skapa gynnsammare förutsÀttningar för de utsatta barnen i förskolan? Vad Àr förskollÀrares uppfattningar av hur utsatta barn i förskolan upptÀcks? Den hÀr fenomenografiska studien genomfördes med hjÀlp av sex kvalitativa intervjuer med förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Resultatet redovisas som skilda beskrivningskategorier. NÀr det gÀller utsatta barns behov Àr kategorierna; behov kopplade till barnet; psykosocialt och biologiskt samt behov kopplade till miljön.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fria leken och dess betydelse för barns utveckling och lÀrande, och i vad mÄn dessa uppfattningar avspeglar sig i verksamheten. Detta för att jag anser att fri lek Àr ett begrepp som inte beskrivs sÀrskilt tydligt i litteratur och lÀroplan för förskola. De frÄgestÀllningar jag har anvÀnt mig av Àr: Hur definierar förskollÀrare fri lek? Vad anser förskollÀrare att den fria leken har för betydelse för barns utveckling och lÀrande i förskolan? Hur ser förskollÀrare pÄ sitt deltagande i barns fria lek? Hur avspeglar sig pedagogernas syn pÄ den fria lekens betydelse för barns utveckling i hur de planerar verksamheten?  För att fÄ svar pÄ mina forskningsfrÄgor har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och totalt har sex förskollÀrare intervjuats. FörskollÀrarna i denna studie uttrycker att fri lek Àr betydelsefull för barns utveckling och lÀrande utan att ha helt klart för sig hur de definierar begreppet.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att fÄ uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande i förskolan. Vi kommer att genomföra forskning samt intervjua fyra verksamma pedagoger i olika förskolor för att ta reda pÄ deras uppfattningar om lek och lekande. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande? Vilka uppfattningar har pedagoger om sin roll i och till lek? Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens plats i sin verksamhet? För att besvara frÄgorna valde vi den kvalitativa forskningsintervjun som metod, eftersom vi sökte intervjupersonernas subjektiva uppfattningar.I analysen av vÄrt resultat sökte vi skillnader och likheter i pedagogernas svar. Resultatet visade pÄ att det finns en medvetenhet hos pedagogerna om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande samt att barnen lÀr sig mycket av att leka.